Skilda åsikter om gymnasieskolans utformning

Den svenska skolan består av en rad olika ämnen och kurser. I Sverige har vi en nioårig grundskola medan gymnasiet är treårigt. Alla skolor kan granskas av Skolinspektionen som är en statlig myndighet. Huruvida man ska införa kortare utbildningar på gymnasienivå eller ej har varit en fråga som vissa politiska partier har drivit. Till exempel har Liberalerna föreslagit att man istället för att läsa gymnasiet på tre år ska kunna gå kortare gymnasieprogram på två år eller kanske till och med ett enda år. Det skulle i så fall vara en slags tillbakagång till ett betydligt äldre gymnasiesystem. Förr i tiden i Sverige, på 1970-talet, kunde man välja om man ville gå en tvåårig, treårig eller fyraårig gymnasielinje. På den tiden hette det gymnasielinje, medan det numera kallas för gymnasieprogram. Förutom att välja program kan man även välja enskilda kurser på gymnasiet. En sådan valbar kurs är trafikutbildning, som kan ge en god förberedelse inför trafikskola, som vissa personer felaktigt även kallar för körskola. Om det börjar bli dags att ta körkort är kanske en körskola lockande. I en Körskola på Söder får man lära sig det man behöver och övningsköra i intensiv stadstrafik.

En annan kurs man kan läsa som är valbar är en kurs inom datorkunskap där man lär sig det viktigaste man behöver kunna om datorer. Allt från Excel och Word till Powerpoint och Photoshop gå man igenom.

Vissa partier menar att alla gymnasieprogram inte nödvändigtvis behöver vara förberedande för studier på högskolenivå. Vissa partier kan istället tänka sig att vissa av gymnasiets program inte är högskoleförberedande utan istället fokuserar mer på att lära sig ett praktiskt yrke. Fördelen med det är att det finns en del elever som kanske ändå inte är intresserade av eller har motivation till att studera på högskolenivå. Om de slipper de svårare och högskoleförberedande kurserna kan de lättare ta sig igenom gymnasiet. En nackdel är dock att det kan medföra att man stänger dörrar för framtiden om man inte har den grundläggande behörigheten som behövs för att studera på högskolenivå. Men det kan man ta igen ändå genom att läsa på komvux. Att studera på komvux gör dock att man inte hamnar i samma urvalsgrupp som om man söker in med vanliga gymnasiebetyg. Det finns olika kvoter och den som söker in med komvuxbetyg hamnar i en annan kvot, vilket kan göra att det blir svårare att få en plats på det program som man helst av allt vill gå på, även om man har läst de kurser som behövs för att vara behörig.

Tittar man i stället på grundskolan går det inte att välja lika mycket, men det går att gå på en så kallad kulturskola. Oftast betyder det att man går på en musikskola eller i en musikklass på en vanlig skola. Den som vill kan även lära sig musik genom lektioner på fritiden, som en fritidsaktivitet.

Den som inte vill lära sig ett instrument i en klass, men som ändå vill bli bättre på musik kan förstås även öva helt på egen hand. Många duktiga musiker är självlärda.