Olika skolformer

Skolan är något som angår oss alla, och den här artikeln redogör för några typer av skolformer.

Vad är en skola?

En skola är en instans där

utbildning ges till elever. Utbildningen innehåller undervisning som syftar till att förbereda eleverna för ett yrke, högre utbildningar eller informationsinhämtning. Mentorerna kallas för lärare och lärosätets högsta chef benämns rektor. Skolverket är den myndighet som ansvarar för skolornas läroplaner och regelverk.

Grundskolan

Alla barn ska fullfölja grundskolan och har enligt skollagen skolplikt, vilket medför 10 års

skola för alla elever. Tidigare var skolplikten förlagd över 9 år, men detta ändrades 2018.

Grundskolan syftar till att ge eleverna den utbildning och kunskap som krävs för att kunna klara sig i vuxenlivets alla skeden. Det innebär att eleverna får lära sig att läsa, räkna och skriva. Dessa färdigheter prövas genom såväl muntliga som skriftliga moment. Nationella prov förekommer i kärnämnena svenska, engelska och matematik för att få en objektiv bild av elevens kunskaper.

Grundskolan är avgiftsfri men några få mindre utgifter för föräldrarna får förekomma. Det kan handla om pengar till frukt. Vid examen efter slutet av årskurs nio får man ett slutbetyg som intygar att man har erhållit grundskoleexamen. Dessa betyg räknas om till ett meritvärde som eleven använder för att söka till gymnasiet.

Med kontorslokaler i stockholm kan du som förälder bosätta dig i storstaden och låta barnen gå till skolan i huvudstaden.

Gymnasiet

Gymnasiet är en frivillig treårig skolform där eleverna antingen kan läsa introduktionsprogram, yrkesförberedande program samt högskoleförberedande program. Yrkesprogrammen kan utbilda elever till att bli hantverkare, industriarbetare och yrkeschaufförer med mera. De högskoleförberedande programmen utgörs av humanistiska-, samhällsvetenskapliga-, naturvetenskapliga-, estetiska-, tekniska- och ekonomiska program. Dessa program syftar till att förbereda eleven för högskolestudier antingen i Sverige eller utomlands.

Som nämnt söker man till en gymnasieutbildning med sitt meritvärde, och det naturvetenskapliga programmet brukar vara mest populärt att läsa och därmed svårast att bli antagen till. Naturvetenskapliga programmet är också den dyraste gymnasieutbildningen, på grund av att laborationer och exkursioner kostar mycket att genomföra. Utbildningen är populär på grund av att den ger behörighet till att läsa alla högskoleutbildningar bortsett från några enstaka.

Betygsskalan består av betyg från A-F där A står för högsta betyg (tidigare MVG) och F för underkänt (tidigare IG). Slutbetyg räknas om till ett poängvärde från minst 10,0 till maximalt 22,5 poäng. För att få gymnasieexamen krävs minst godkända 2250 poäng av totalt 2500 poäng och man måste få godkänt i kärnämnena och sitt gymnasiearbete.

Högskolan/universitet

Högskolan är det sista stadiet för en elev innan akademisk karriär eller yrkesliv väntar. Man kan läsa till arkitekt, läkare, ekonom, jurist, agronom, veterinär, samhällsplanerare, ingenjör, journalist med flera andra yrken. De flesta läser kandidatprogram på tre år. För att bli antagen krävs gymnasieexamen. Betygen används i konkurrens med andras när man söker in till en utbildning. Många skriver högskoleprovet för att öka sina chanser att bli antagen till drömutbildningen.

2018-12-04